lyssna bara och inte säga något

ska ta nya tag i dag. försökt erinra vad som sagts om det jag gör. olika tips att ta tillvara på. men samtidigt skall man känna efter själv och kunna lite på den instinkt som medföljer.

jag har letat inspiration igen. det står still. skapandet och intresset av att göra går i vågor. ena dagen på topp och andra tillfällen i botten och då vill man knappt se skiten. ursäkta uttrycket. gräset är grönare på andra sidan. det finns, som jag tidigare nämnt, så många otroligt skickliga människor där ute med läckra bilduttryck i skjortärmen och jag tröttnar väl lätt på mitt egna bildspråk. det känns ibland som om jag står och stampar på stället och inte utvecklas alls. men så kommer andra dagar då jag känner en enorm bris av lättnad och det jag gör följsamt flyter på.
tänk om alla dagar kunde vara lika. men skulle man uppskatta alla dagar då?

lugnet på bibblan

igår satte jag mig på stadsbiblioteket. äntligen. det har tagit några månader att komma till skott. men igår satte jag mig bland alla frenetiska studenter och letade inspiration i olika böcker. jag vet inte riktigt vad det är med atmosfären på bibliotek, men det är så skönt att bara sätta sig ner och tänka.
jag hittade endel namn på streetartkonstnärer(swoon) och en bok (How to look at outsiderart/ Lyle Rexer) som handlade om psykisktsjuka människor som gjort konst.
Intressant. men jag lånade inget. jag kommer inte ihåg koden till mitt lånekort(ett bra tag sedan...typ 3 år sedan...jag lånade en bok) och fick bråttom därifrån.
idag blir det till att söka efter dessa streetartkonstnärers bilder och finurla på de tavlor jag grundat.
dags att ta fram spritpennorna igen.
det börjar närma sig datumet för vernissage och jag bör samla tankarna för hur allt ska visas. hur jag ska lösa upphängningen av pannåerna och framförallt skriva ner informationen. har inte ens gjort ett vernissagekort ännu.
och ingen logga till tröjorna. jag gör det första i linoliumtryck. men typsnitt är inte lätt att hitta. begränsad valbarhet i openoffice. men det känns väldigt viktigt, eftersom det sätter prägeln på mina tröjor. attans. ingen aning. tom i huvudet. inte så tom att jag glömt hur jag går eller dricker ett glas vatten, utan tom på idéer.

som att cykla?

är det som att cykla. om man inte har cyklat på ett tag så är det bara att hoppa upp på cykeln och cykla? det tänker jag alltid på, när jag har haftlängre uppehåll i ateljén. är det att bara börja måla eller behöver man en uppstart? jag gick till ateljén för att grunda några tavlor i dag. tror det var över ett halv år sedan jag målade senast. det tog ett tag innan jag fick in rätt känsla och teknik. klart att jag kan hålla i en pensel och blanda färg. med det är inte alltid som jag får rätt bas. grundade 13 tavlor till kommande utställning och fortsatte måla på tre pannåer som jag arbetat med senast. jag upplever en frihet i min annars så pretentiösa sida av kreativitet. nu tänker jag inte på att konsten ska bli fin utan istället att den skall bli uttryckfull och egen. streetart perfekto.
denna utställning ska bli lite supermarket. man ska kunna handla konst för mindre summa och ta med den direkt. jag vill hellre att någon ska ha det som de fastnat för än att sälja något dyrt. jag skippar ramarna och visar upp rena pannåer.klart att ramen gör ett intryck. men jag tycker att betraktaren kan få väla det själv. det behöver inte alltid vara readymade. jag har faktiskt ställt ut halvfärdiga tavlor bara för att få perspektiv på verken och kunna fortsätta arbeta på dem.
detta kommer att bli spännande. jag kommer att ställa ut verk som har en smal, lite mer ungdomlig publik, men något som jag själv verkligen gillar att arbeta med. spännande, spännande. 

tusch är en riktigt bra grej

har börjat teckna på mina målningar nu, som tidigare nämnt. gjorde färdigt denna i dag, så tavlan ser inte ut som den gör på bilden. har alltid velat säga något sådant. hahaaa
seg dag gjorde att jag inte var särskilt produktiv i dag. men blir nog en annan vända i morgon.
att teckna med tusch ger en viss frihet om man har olika storlekar. jag börjar förstå sättet att uttrycka sig på med enbart en färg. svarta pennan tar alltid slut först. har inte hittat den blå. typiskt.

färger på allt är nog min favorit. insåg för ett tag sedan, när jag var inne i stan att jag såg ut som en clown med alla omaka michmach färger. men i tavlornas värld fungerar det ju.

konstigt

hela internet verkar vara knasigt vilket hindrar mig från att lägga upp bilder och bara vara. ursch för att vara i ett teknikberoende. själv gillar jag att skriva för hand och klippa, klistra och måla. så fort det blir bildbehandling via en dator så är det som alla möjligheter begränsas. så gammal är jag ju inte. men ändå så gammalmodig i mitt skapande. lie lustigt.
det är skönt att få använda händerna.

vårstädat men gu´så tråkigt

min ateljé har länge varit ett förråd när köket renoverades. det var dags att sålla och plocka lite bland mina grejer. jag har så mycket prylar där att jag ibland glömmer bort att jag hade vissa saker. smått pinsamt, eller hur. men nu är det mera ordning och ännu en gång omflyttat. jag fick hjälp med detta. snart är det dags att på riktigt börja skissa på dessa stora tavlor jag ska göra.
jag vet inte riktigt åt vilket håll jag ska gå nu i min måleriutveckling. förslag?
kanske denna förbarmade helhet som ska få ta all energi. den jag alltid tjatar om. att få helheter i det jag gör. att bakgrunden passar med motiv och uttryck samt att nåhonstans där få harmoni i färgsättning.
det underlättar ju att veta vart man har grejerna bara.

tygväskan är klar!

det var som om det inte fanns ett slut på alla detaljer. det gick att hitta nya ställen att markera. konturerna sist såklart. men nu är den äntligen färdig och jag känner en lättnad. jag känner väl mig inte särskilt nöjd, utan en lättnad av att ha färdigställt något.
jag är nämligen expert på att påbörja saker. exempelvis att börja teckna i olika blocksom förblir halvfyllda i åratal innan jag fyller ut sidorna.
jag har fem tröjor kvar att göra innan utställningen och ett antal tavlor. men jag skulle ändå vilja köpa fler tröjor för att fortsätta göra fler. antal är svårt att bestämma. just nu rör det sig väl om 27 stycken tröjor, tre väskor och 17 tavlor.

frågan är hur mycket som skall visas. denna gång vill jag jobba mer med teckningen som teknik. jag har fortfarande inget tema på utställningen. kanske allt mellan himmel och jord. lite idéer formar sig vart eftersom.

jag har skrivit upp alla tavlor-målningar-jag har gjort i mitt liv. alla är numrerade och detta block är nu på vift. jag vet inte vart jag har lagt det. sovdomar och fula ord. nu vet jag inte riktigt hur jag ska gå vidare. i helgen blir det bergsärkargång på alla tänkbara ställen där blocket skulle kunna ligga. själklart vill jag fortsätta med denna katalogisering eftersom jag vill följa min egna process och utveckling.
vart är det någonstans? hur slarvig kan man vara?

porslinsdockor och clowner

finns det något läskigare?
jag vet faktiskt inte vad det är som gör porslinsdockor och clowner lätt skrämmande. kanske det är det uttryckslösa i dockorna och det falska ickesägande leendet hos clowner. jag brukar alltid jobba med uttryck och känsla. gärna i dubbelbemärkelse. det behöver inte vara provokativt för att vara intressant.
jag brukar även arbeta med sarkasm och vardagstrivialer. en tacksam källa som aldrig tar slut.
idag är målet att göra färdigt två tröjor och denna tygväska. återkommer.

wow-effekt

det finns så mycket snyggt och intressant. det är väl allt jag kan säga.
men jag vill också kombinera text och bild mer än vad jag gör. jag borde göra. jag ska göra. snart ska bara.

leta blad

idag har jag spenderat förmiddagen med att leta blad som förlagor till en tygväska jag arbetar med. först har jag dekorerat väskan med färgglada påfåglar, men insåg ganska snabbt att det inte räckte. det fanns för mycket mellanrum och själva arbetet såg inte färdigt ut. tanken var att det skulle vara en bakgrund som skulle passa till det som redan fanns. nu igen-bakgrunden-vad jag tjatar. men det är svårt att få harmoni i helheten. det tycker åtminstone jag.
när jag gick i högstadiet så tänkte jag på vad som skulle vara svårast att avbilda och kom fram till att det nog var träd. då började jag titta mig omkring. hur ser dem egentligen ut och hur får man fram alla blad? svårt. lättast var väl vintertid då det inte finns några. men strukturen på stammar är lika svåravbildade som bladen och helheten av skog.
naturen är ju en tacksam inspirationskäla. den finns ju alltid där.

noga noga och mera noga

jag har fortsatt på endel tröjor som inte riktigt fick den där goda förutsättningen från början. ibland kan man ju känna att något är riktigt bra direkt när skisssen färdigställs. men detta gälller ju inte alla motiv.
här var det knepigt. för mycket rosa och för lite fantasi, gjorde att jag fick fortsätta arbeta och teckna över med andra färger. det är lite speciellt att teckna på tyg. utmanande på det sättet att man måste vara noga med hur man håller pennan, annars kan det bli ojämt. särskilt när jag gör de svarta konturerna.
min glitterpenna börjar ta slut. inte bra. inte bra.
jag vill göra fler tröjor. kanske en fem till. det känns så lite annars. men när är det tillräckligt?

här och där tar man detaljer och det står jag för

hej och hå nu var jag igång igen. i dag ligger fokuset på att man lär sig av att titta runt på allt man kommer över. lite här och där ser man färger, former, uttryck, stilar etc. något man kan använda sig av.
detaljer handlar det om. jag letar kanske inte efter något särskilt. jag funderar på ord, exempelvis landskap, bakgrund, urmoder, street som skulle kunna ge mig smådetaljer att använda när jag gör arbeten.
jag har varit lastsjuk och hela kroppen har varit som gelé, så att jag inte har kunnat göra något på flera dagar, men idag strök jag alla tröjor och en väska, som jag har gjort klart hittills. sedan började jag arbeta med ett motiv på en vit tröja i stlk L. idag kunde jag hämta motiv ur minnet, som jag kan göra ibland tackvare att jag letat, hittat, ritat av och gjort eget av.
riktigt bra att komma igång igen. det känns inte som om jag är helt ute och cyklar, utan kan använda min stil till något som kan vara uppskattat.
återstår att se.